Mamma....kommer du ihåg samtalet du fick av min kurator på ungdoms centralen? Att du du ombads att komma dit och prata...Du kan inte påstå att jag mådde bra..Jag satt i ett hörn och grät. Och eftersom jag hade fylllt 18 kunde dom inte tvångsomhänderta mig.

Jag trodde på dig..Jag trodde att du skulle förstå. Vara stolt över att jag var lojal mot familjen och sa nej när hon frågade om jag ville till familje-hem.

Jag trodde du förstod..när kuratorn anordnade ett möte med socialen om eventuell utredning av vår familj.

Du stod utanför och rökte..vi kom inte ens dit tillsammans. Jag väntade utanför tills du kom. Du kedjerökte och såg fly förbannad ut och väste :Tänk om någon vi känner ser mig här!

Som om det var mitt fel att vi var här..Mitt fel..som vanligt..

Jag trodde att om jag var lojal mot dig och familjen skulle allt bli bättre. Ni skulle börja lägga märke till mig och hjälpa mig.

Därför...Därför var jag tyst när dom frågade om utredning. Att den måste vara frivillig. Men jag höll med dig. Det behövdes inte

Jag trodde på din hjälp.

Vi pratade om en lösning att jag inte kunde bo hemma hela tiden. KAnske fuska lite med bidrag eller nåt.

Men du ville till INGET SOM HELST PRIS att pappa skulle få veta...

Du visste det. Astrid visste det. Jag visste det. Jag undrar om han visste?

Så vi kom överens om att du skulle erbjuda dig att betala lite till Hillevis pappa för maten jag åt.

Jag trodde att du förstod..

Jag blev förådd.

Du förådde mig.

Jag svor till mig själv att inte ta livet av mig..

Jag hackade frenetiskt i skogen med en kniv för att ta ut min frustration..

Jag skalade av mina fotsulor så dom blödde istället för att skära mina armar. Jag skalade av huden på tummarna så blod sipprade igenom.

Så som jag alltid gjort. För att pappa inte skulle få veta.

Jag svor på att inte ta livet av mig. Att ni inte skulle behöva uppleva det. Att jag var den som förådde er....För vad skulle grannarna tro..Och era vänner på jobbet?

Men ni visste att jag mådde dåligt och jag bad på mina bara knän att ni skulle se mig och hjälpa mig varje kväll

Socialen var snart glömt...eller rättare sagt. Gömt. Jag skickades att själv få förklara för Hillevis pappa om pengarna. Du skämdes för mycket.

Jag sa förmodligen allt fel när jag stod där och stammade..

Han blev arg och missuppfattade hela saken och blev förolämpad

Hillevis familj och hon själv var det enda som hjälpte för att inte ta livet av mig.

Snabbt bortglömt. Hon hånades av pappa och när jag sa emot fick jag inget stöd. Du stod alltid på hans sida.

Snart började både du och pappa klaga över Hillevi och att jag var där så mycket.

Jag blev förråd och ingen hjälp fanns att få...

Sakta tynade min själ bort ...

Såsom stubben i skogen som jag hackade i.

Såsom mina fotsulor som färgade mina strupor röda av blod

Såsom mina fingrar när jag rev av en skinnbit till ...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Kära mamma...Så nu har vi bråkat...Det är inte ofta och jag har grunnat hela dagen på varför. Men ag inser nu varför vi inte gör det oftare. Jag är uppfostrad så. Du har rätt, jag har fel. Punkt slut. Du har sagt att det ska vara rättvist. Att di...

  Jag försöker flytta...Till Holland..Inget nytt där inte. Jag och min pojkvän försöker packa allt i lådor..Bestämma vad som ska skänkas bort..slängas..och sparas. Det hjälper inte att jag mår dåligt..Att vi båda är hyperstressade och mår dåligt. Det...

  Snart är den här...den läskiga resan  På ett sätt kommer det att vara underbart (hoppas jag) och på ett sätt fruktansvärt- Jag , ensam på ett hotell med frihet att göra vad jag vill. Jag har köpt massa böcker, laddat laptoppen med filmer, köpt en b...

  Jag och söta pojkvännen ska på transformers imorgon..I VIP salongen!! Jag älskar den och vi har fått tag på riktigt bra platser också..Innan ska vi gå på resturangen som hör till bion och äta lite sushi...Om vi är hungriga efter filmen har honey-bu...

  På söndag åker vi äntligen. Jag till tyskland på spa och pojkvännen till holland för att hitta jobb och lägenhet. Jag är så nervös. Min första resa någonsin ensam. Jag har bara rest en gång tidigare i mitt liv på semester utomlands. För några månad...